Om narkotika och läkemedel

Allmän information om narkotika hittar ni även på:

can.se

fass.se

droginformation.nu

umo.se

Amfetamin

Om narkotika, Amfetamin.
Amfetamin användes först som läkemedel mot astma och på 1930-talet användes det mot nästäppa, depression och narkolepsi. När det blev tydligt att man fick många biverkningar av amfetamin och att det var beroendeframkallande narkotikaklassades det och man slutade då att använda det som läkemedel.

Amfetamin är centralstimulerande, det vill säga hela ditt centrala nervsystem påverkas. Mindre doser kan ge dig känslor av ökad energi, vakenhet och medvetenhet. Hungerkänslor kan försvinna och blodtrycket stiga. Dessutom kan ditt hjärta börja slå fortare och andningen bli snabbare. Ett kokainrus varar i cirka 30 minuter men amfetaminruset kan vara i flera timmar.

Av större doser amfetamin kan du få feber, svettningar, huvudvärk och yrsel. Precis som vid mindre doser kan hjärtat börja slå fortare och andningen bli snabbare.

De positiva känslor du kan få vid en kort tids användning av amfetamin försvinner efter några dagars eller veckors användning och istället får du abstinensproblem och utmattningskänslor.

Eftersom amfetamin tar bort hungerkänslorna leder långvarigt missbruk ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas så att du går ostadigt och dina rörelser blir ryckiga.

Personer som har missbrukat amfetamin länge kan drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer, ångest, psykos och vanföreställningar.

Anabola steroider och andra hormonpreparat

Om narkotika, Anabola steroider
Anabola steroider och andra hormonpreparat klassas inte som narkotika, men kan påminna om narkotika i sitt sätt att skapa ett beroende. Preparaten missbrukas ofta i träningssammanhang, i dopningssyfte för att ge snabbare muskeltillväxt, bättre uthållighet och ökad prestationsförmåga.

Så påverkas din kropp av AAS

På grund av att testosteronnivån i AAS är väldigt mycket högre än den naturliga nivån i kroppen stimuleras musklerna att växa snabbt. Det är också därför du kan få kraftiga biverkningar som problem med potensen, problem med hjärnans kognitiva funktioner och problem med blodfetter.

Exempel på biverkningar för män:

  • Acne på rygg, skuldror och bröst
  • Förstorade bröstkörtlar
  • Hudbristningar
  • Minskade testiklar
  • Förändrad sexlust
  • Depression
  • Stora förändringar i humör och självförtroende
  • Aggressivitet och depression

Exempel på biverkningar för kvinnor:

  • Oregelbunden mens
  • Förstorad klitoris
  • Ökad behåring på kroppen
  • Mörkare röst

Barbiturater

Om narkotika, Barbiturater.
Barbiturater kallas en äldre typ av läkemedel som upptäcktes i början på 1900-talet och användes mot sömnproblem, ångest och epilepsi. Barbiturater var under första hälften av 1900-talet standardpreparatet för behandling av orostillstånd och sömnlöshet.

Först på 1940-talet förstod man att preparaten kunde ge upphov till ett kraftigt fysiskt beroende med svåra abstinenstillstånd, med bland annat epileptiska anfall.

Barbiturater har samma verkningsmekanism som bensodiazepiner; de binder till en modulatorisk subenhet på GABA-receptorn vilket leder till ökat inflöde av kloridjoner när GABA binder till receptorn. Den största delen av läkemedel som innehåller barbiturater är idag olagliga i Sverige.

Buprenorphin/ Subtex

Om narkotika, Buprenorfin.
Buprenorfin är en kemisk förening med formeln C29H41NO4. Ämnet är ett kraftigt smärtstillande preparat tillhörande gruppen opioider och är narkotikaklassat. Det är också starkt beroendeframkallande. Det framställs genom att extrahera ämnet tebain ur opiumvallmo.

Buprenorfin var den aktiva substansen i läkemedlet Subutex, som började användas i Sverige 1999 som läkemedel vid opiatberoende (exempelvis heroin). Buprenorfin är även den aktiva substansen i det smärtstillande plåstret Norspan. Detta läkemedel har en ökande användning inom äldrevården i Sverige. Plåstret bytes var 7:e dag och finns i flera styrkor.

Nätdroger/Designerdrog

Om narkotika, Designerdrog.
Designerdrog är ett samlingsnamn för psykoaktiva droger som skapas utanför den traditionella läkemedelsindustrin, men som ofta påminner om äldre droger. Nya designerdroger med okända verkningar skapas för att försöka kriggå narkotikalagstiftning, och kallas då ibland “legal high”. Designerdroger används för deras psykoaktiva verkan som narkotika.

Designerdroger tillverkas i underground-laboratorier i olika delar av världen. Allt eftersom droger narkotikaklassas, varmed de juridiska riskerna ökar för handeln, tas nya droger fram. Som regel har uppfinnarna till syfte att finna analoger till de narkotikaklassade preparaten, för att på det viset inte omfattas av förbuden att saluföra produkterna.

En del designerdroger har funnits i över hundra år, och deras kort- och långsiktiga verkningar är därför kända. Nya designerdroger uppkommer också, och deras fysiska och psykiska verkningar är inte utforskade. Ett ibland använt begrepp för dessa mindre utforskade ämnen är i drogsammanhang “forskningskemikalie” (research chemical).

Droger som funnits länge, som exempelvis amfetamin, har mycket väldokumenterade effekter. Kunskaperna om nya designerdroger är ofullständiga, eftersom de inte testats i traditionella laboratorier eller genomgått traditionell läkemedelskontroll.

MDMA/Ecstasy

Om narkotika, MDMA.
MDMA (systematiskt namn 3,4-metylendioximetamfetamin alternativt (1-(3,4-metylendioxifenyl)-2-metyletylamin)), på gatan oftast kallad ecstasy, är ett centralstimulerande narkotikapreparat. Drogen är ett centralstimulerande amfetaminpreparat, och räknas som empatogen vilket innebär att det påverkar sinnestillståndet snarare än varseblivningen.

Även om substansen MDMA är synonym med ecstasy säljs det tabletter under detta namn som även innehåller andra hallucinogena amfetaminpreparat och andra substanser såsom amfetamin och koffein. I vissa fall saknar de även helt MDMA.

Hjärnan utsöndrar enorma mängder serotonin under ruset. Detta är den bakomliggande orsaken till den ökade empatiförmågan. Subjektiva upplevelser i samband med detta är ofta en extremt ökad tillit och känsla av närhet till människor i omgivningen och förmågan att förlåta andra förstärks avsevärt.

En av de vanligaste rapporterade subjektiva upplevelserna är en starkt ökad öppenhet vilket ofta leder till att personer under ruset kan berätta om sina djupaste problem och svåra upplevelser för varandra. Detta har ofta ett stort terapeutiskt värde. Neurotiskt baserade rädslor kan också upplösas. Ruset håller i sig cirka 3-5 timmar.

GHB

Om narkotika, GHB.
GHB utvecklades från början som ett narkosmedel. Tanken var att det skulle ersätta mer traditionella preparat, då GHB inte ger något bakrus eller andra vanliga eftereffekter av narkos. Det visade sig att medlet har ett mycket smalt dosområde/terapeutiskt område, vilket gör det mycket svårt att dosera korrekt. Därför övergavs tankarna på användning inom anestesi.

Medlet har också provats inom veterinärmedicin för sövning av större djur, till exempel hästar. Även här visade det sig vara olämpligt p.g.a. svårigheten att dosera. Detta användningsområde övergavs även det. Idag används medlet för behandling av narkolepsi med kataplexi.

Substansen kan framställas syntetiskt och missbrukas ibland som berusningsmedel. GHB (komponenter i GHB) finns bland annat i medicin för narkolepsi. GHB är narkotikaklassat och förbjudet att använda i Sverige sedan år 2000.

Drogen sväljs som en genomskinlig luktfri vätska. I media har GHB ibland uppmärksammats när drogen smugits ned i drinkar för att försätta andra i tillstånd av kraftig berusning varefter de utnyttjats sexuellt. Drogen är mycket lätt att överdosera och är därför mycket farlig att använda.

Cannabis

Om narkotika, Cannabis.
Cannabis ger både psykiska och fysiska effekter på människan, däribland en känsla av att man är “hög” eller “stenad”, förändringar av perceptionsförmågan, höjd sinnesstämning, och en ökad aptit.Vid rökning börjar ruset märkas inom några minuter, i tillagad form eller vid direkt intag vid omkring 30–60 minuter. Ruset brukar verka mellan två till sex timmar.

Kortvariga biverkningar innefattar ett nedsatt korttidsminne, muntorrhet, försämrad motorik, röda ögon samt en upplevd paranoia eller ångest.På längre sikt kan cannabis leda till beroende, till en sämre mental förmåga för dem som började använda drogen som tonåringar samt till beteendestörningar hos de barn vars mödrar använt cannabis under graviditeten.

Det finns en stark koppling mellan cannabisbruk och risken för psykos, även om orsakssambanden är omtvistade.

Heroin

Om narkotika, Heroin.
Heroin eller diacetylmorfin är ett narkotikaklassat preparat som kemiskt är besläktat med, och utvinns av, morfin. Till skillnad från morfin har heroin en högre fettlöslighet, vilket gör att heroinmolekylen (diacetylmorfin) snabbare passerar blod-hjärnbarriären.

Det typiska effekter, som mycket kraftig eufori, samt apati, förstoppning, illamående och eventuell uppkastning, gåshud, sömnlöshet, mios. Ruset pågår under mindre än 10 minuter tills det går över till ett vanligt morfinrus som håller i sig cirka 4-5 timmar. Under ruset uppstår en våg av välbehag och tillfredsställelse.

Heroin kan injiceras venöst medelst spruta, men det kan också sniffas genom näsan (“snorta”), administreras rektalt eller rökas genom att heroinet hettas upp och ångorna andas in. Drogen är mycket beroendeframkallande, både fysiskt och psykiskt.

Heroin är extremt beroendeframkallande, och den som har blivit beroende måste fortsätta för att slippa abstinensbesvär: muskelvärk, kallsvett, diarré, illamående, feber, kramper, gåshud och sömnlöshet.

Beroendet orsakas av heroinets inverkan på det centrala nervsystemets opioidreceptorer, vilka är mål för de naturligt förekommande endorfinerna. Heroinet tar endorfinernas plats och gör brukaren lika beroende av heroinet som alla människor är beroende av det kroppsegna endorfinet. Den som är en regelbunden användare kan få abstinensbesvär bara några timmar efter senaste doseringen.

Kat

Om narkotika, KAT.
Kat (Catha edulis), även stavat khat, qat, chat eller kallad jaad, herari, mirra, är en städsegrön gömfröväxt som förekommer naturligt i stora delar av östra Afrika och på Arabiska halvöns södra delar. Ursprungslandet tros vara Etiopien. Det är den enda arten i släktet Catha.

Den växer som en buske eller som ett mindre träd på tre till sex meter. Växten har slät, svagt gråbrun bark; kronan är en aning cypressaktig med förgreningar längs hela stammen. Bladen är 4–8 centimeter långa och som unga brunröda och glansiga. Med tiden blir de läderartade. Blommorna är små och vita och frukten avlång, mörkbrun och innehåller 1–3 frön.

Kat innehåller katinon och katin som är centralstimulerande och har stora likheter med amfetamin. Drogen är narkotikaklassad i Sverige, och ingår i förteckning I, vilket innebär “narkotika som normalt inte har medicinsk användning”, men finns för närvarande inte upptaget i förteckningarna i någon av de internationella narkotikakonventionerna. År 2008 var khat olaglig i de flesta EU-länder.

Växtens färska blad och späda kvistar tuggas, eller torkas och kokas till “abessinskt te”, för dess milt euforiska och exalterande effekter. Man blir pratglad och pigg, men kat ökar också pulsen, kroppstemperaturen och blodtrycket, dämpar aptiten och orsakar förstoppning. Vid höga doser kan man bli “seg” och hallucinera. Förvirring och rastlöshet kan uppstå, och brukaren kan tappa omdömet och bli retlig och aggressiv.

Brukaren blir törstig, får förstorade pupiller och kan drabbas av förföljelsetankar. Kat kan ge skador på kroppen bland annat magkatarr, leverskador, tandlossning samt avmagring som följd av den minskade aptiten. Andra bieffekter är ångest, depression, sömnsvårigheter och störda sexuella funktioner; i svårare fall impotens.

Kokain

Om narkotika, Kokain.
Kokain (bensoylmetylekgonin) är en alkaloid med narkotisk verkan. Det är ett centralstimulerande preparat som utvinns ur bladen från den sydamerikanska kokabusken. Kokain produceras till största delen i Colombia och Peru.

Kokain har använts som drog nästan lika länge som det funnits. Det administreras genom injektion, nasalt (“snorta”) och röks. Berusningen är relativt kort, upp till en timme beroende på hur drogen intas. Den önskade effekten är ökat självförtroende och pigghet. Kokain verkar genom att hämma återupptaget av dopamin, serotonin och noradrenalin i hjärnans synapser.

Kokain är mycket beroendeframkallande och ger ett kraftigt höjt blodtryck och kan, särskilt vid upprepad användning, orsaka hjärtproblem och stroke. Långvarigt bruk genom näsan kan ge skador på vävnaden.

Kokain är fosterskadande, beroende på att kokainet begränsar syretillförseln till fostret som då drabbas av syrebrist. Liksom annan narkotika kan kokain ge upphov till drogutlösta psykiska störningar, däribland drogutlöst psykos.

LSD

Om narkotika, LSD.
LSD tillhör gruppen hallucinogener, det vill säga droger som kan ge hallucinationer och vanföreställningar. En hallucination är en upplevelse som kan kännas verklig men inte är det. Andra exempel på hallucinogener är meskalin från peyote-kaktusen, psilocin och psilocybin som finns i vissa hallucinogena svampar. LSD förekommer ofta indränkt I små mönstrade pappersbitar som man lägger på tungan.

Av LSD och andra hallucinogener upplever man hallucinationer redan av små doser. LSD är en av de kraftigaste drogerna som finns och en normaldos kan bestå av så lite som 20-80 microgram. Ruset kommer efter ca 30 minuter och pågår sedan med varierande intensitet under 6-12 h beroende på dosstorlek. Hallucinationer kan synas, höras och kännas.

De kan variera beroende på yttre och inre förutsättningar, som miljö och känslotillstånd. Man kan också få förändrade uppfattning om tid, rum och sig själv under ruset. Kroppsliga tecken på LSD-rus kan vara sådant som ökad salivproduktion, ökat tårflöde och förstorade pupiller. LSD och andra hallucinogener tros främst påverka hjärnans serotoninsystem varför de inte leder till beroendetillstånd.

LSD påverkar framförallt psyket. Det är inte ovanligt att drabbas av obehagliga tillstånd med ångest, panik eller paranoia. Olika typer av psykiska problem är förknippade med användningen av LSD, allt ifrån kvardröjande hallucinationer till psykostillstånd som kan hålla i sig under några dagar efter intag.

En liten andel av de som använder LSD drabbas av flashbacks eller återtrippar. Veckor eller till och med månader efter att man använt LSD kan man få en rusliknande effekt. De kan komma spontant eller triggas av andra droger som alkohol, av stress eller utmattning. Vad en flashback beror på är fortfarande ett outforskat område.

Som man kan läsa i statistiken nedan är det mycket ovanligt att skolelever använt LSD. CAN valde till och med bort frågan om LSD i den årliga drogvaneundersökningen mellan 2013 & 2014.

Anledningen till att det är så ovanligt är antagligen på grund av de oberäkneliga rusupplevelserna. Man kan få mycket obehagliga upplevelser från första gången man använder LSD och redan vid små doser.

Tramadol

Om narkotika, Tramadol.
Tramadol, eller ”tram” som ungdomar ofta kallar drogen, är ett narkotikaklassat läkemedel. Läkemedlet används vid vissa typer av smärta och har delvis liknande effekt som morfin. Det får bara skrivas ut av läkare, men har blivit så lätt och billigt att få tag på att det blivit en mycket vanlig missbruksdrog.

Tramadol har till en början en uppiggande och ångestdämpande effekt. Den uppig- gande effekten är dock snabbt övergående. För att upprätthålla den ångestdämpande effekten måste dosen kontinuerligt ökas. Överdoseras Tramadol kan andningen slås ut. Tramadol kan också orsaka epileptiska kramper, som gör att man tappar medve- tandet och faller omkull.

Tramadol är starkt beroendeframkallande och kan ge svår abstinens när drogen går ur kroppen. Abstinenssymptom är kräk- ningar, svettningar, smärta i leder och stark ångest.

Hos missbrukande ungdomar försämras inlärningsförmåga, uppfattningsförmåga och initiativförmåga. De stannar av i utveck- lingen. De långsiktiga effekterna hos unga är okända.